Det som däremot inte var alldeles uppenbart för samhället var konsekvenserna av det våldsamma budskapet på nätet som föregick dådet – den hatfyllda retorik som Breivik gett uttryck för på nätet innan dådet skördade inga offer och drunknade i den flod av näthat som tyvärr är relativt vanligt förekommande idag. Han har säkert fått ett visst stöd och uppskattning i sin retorik av en del sympatisörer. Dessa har- förhoppningsvis – kanske fått en viss insikt i vad deras hatfyllda åsikter i praktiken faktiskt innebär, nämligen stor olycka för andra människor; ibland är inte steget mellan ord och handling så långt och bägge sårar människor, det förstnämnda psykiskt och det sistnämnda fysiskt.  Dessutom skapar orden en grogrund för rättfärdigande av våldsamma handlingar. Detta knyter väl an till innebörden av principen ahimsha i yamas, icke-våld.

Ahimsha, en av delprinciperna inom yamas,  innebär att man inte bör skada eller döda andra levande varelser, d v s icke-våld eller egentligen mer precist undvikande av våld. Det innebär inte bara fysiskt våld utan även våldsamma tankar och ord; ett ord kan ibland såra djupt. Vad gäller tankar, så handlar det om att vara i balans – den som ständigt tänker illa om andra kommer även att ge uttryck för detta i hur han lever sitt liv. Det handlar om att vara i balans, att vara uppfylld av hatfyllda tankar kommer att ge sig uttryck för eller senare.

Man kan fråga sig lite hur detta hänger samman med yoga, man blir väl snäll, underbar och helgonlik av att praktisera yoga, eller? Nej, faktum är att om vi börjar praktisera med ett aggressivt sinne där vi t ex vill tävla med andra i vår praxis eller vill hävda vår yogaforms förträfflighet gentemot andra yogaformer, så kommer vi att förstärka detta – man kan likna yogan vid en bördig jordlott; det vi stoppar ner i den kommer vi att få mångfaldigt tillbaka. Om vi börjar träna av orena skäl så kommer dessa att förstärkas; yogan blir till ett verktyg som förstärker vårt ego. En del yogiska system har dock en ”säkerhetsventil”. Inom Ashtanga yogan så utgör just serierna av asanas detta; om vi tränar aggressivt så kommer vi förr eller senare att skada oss och inte att kunna träna längre. Det är dock så att det är inte alltid som det blir så, och det säkraste är att med jämna mellanrum reflektera över yamas och huruvida man lever enligt ahimsha eller ej.

En praktisk övning är att t ex att meditera över tre personer, en fiende som man kanske inte tycker så bra om, en som man inte känner något speciellt inför, och en nära som man tycker bra om. Genom att först försöka betrakta dessa personer lika, utan att de vållar några reaktioner, har man klarat det första steget. Nästa steg blir att försöka tycka bra om dem alla tre, såväl fienden, främlingen som den som står en nära. Detta kan dock vara svårt, men man kan ta det gradvis.

Så för att sammanfatta mitt budskap vad gäller ahimsha:

• Undvik alla former av våld, vare sig fysiskt, verbalt, skriftligt som i tankar
• Även våldsamma tankar leder i slutändan till obalans
• Reflektera regelbundet över dina tankar och försök reducera eventuella fientliga tankar, gärna genom meditation

1. Yama (moral)
2. Niyama (integritet)
3. Asana (kroppsställningar)
4. Pranayama (andningsövningar)
5. Pratyahara (dra tillbaka sinnen)
6. Dharana (koncentration)
7. Dhyana (meditation)
8. Samadhi (full medvetenhet)

Dessa är inte något som är specifikt för den Ashtanga Yoga som Patthabi Jois har formulerat; begreppet Ashtanga Yogan går egentligen tillbaka till Patanjali som formulerade det i Yoga Sutras som en fingervisning om vad yoga, oavsett specifik inriktning eller typ av yoga, bör omfatta. Patthabi Jois har direkt tagit fasta på detta och kallade därför den yogan som han tillsammans med sin läromästare Krishamacharya ”Ashtanga Yoga”. För att särskilja Patthabi Jois form av yoga brukar man ibland kalla den för Ashtanga Vinyasa Yoga.

De åtta beståndsdelarna kan emellertid användas för att specificera vilken form av yoga som helst; Iyengar Yoga t ex har ett annat innehåll av de åtta beståndsdelarna än Ashtanga Yoga.

Ett yogautövande där man missar att omfatta alla dessa åtta beståndsdelar riskera att bli ytligt; ett ensidigt fokus på asanas kommer att leda till att man visserligen får en stark kropp, men kanske att man lägger en stolthet att kunna utföra vissa Asanas därför att man inte förstått principen santosha i niyama.  Likaså löper någon som inte vänder uppmärksamheten inåt och är uppmärksam på sin kropp när denne utför avancerade asanas en risk att skada sig.

I denna bloggen kommer vi att presentera nya inlägg varje vecka där vi går igenom de åtta beståndsdelarna enligt  Ashtanga Yoga i Patthabi Jois tradition.

Tills vidare, ha en skön vecka!

Namaste,

Bengt